Rebeckas Hansson reflektioner!

Rebeckas reflektion

För mig var arbetssättet med storyline helt nytt, till en början kändes det lite rörigt,många delar som samverka samtidigt. Men när den röda tråden väl var på plats i vår storyline så uppskattade jag upplägget och tillvägagångssättet med det. Kändes som en härlig kreativ frisk fläkt som erbjöd många möjligheter till lärande. Det jag har lärt mig under mina VFU- perioder är att planerade arbeten tillsammans med barn inte alltid blir som en tänkt sig. Så varför inte köra på känsla redan på en gång och se hur arbetet formas!  Med de sagt så kan jag absolut se mig själv arbeta med storyline som metod i mina framtida temarbeten på förskolan, jag anser att det upplevs som roligt både för mig som pedagog och barnen, nytänkande och kreativt och en plattform där alla är delaktiga och får göra sin röst hörd.  Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) lägger vikt vid att låta barnen ha inflytande i verksamheten. Och det kopplar jag till en viktig del av arbetet med hållbar utveckling som Björklund (2014) nämner nämligen, demokrati. Därför menar jag att i arbetet med storyline ger barnen möjlighet till att göra sin röst hörd och vara med och förändra, samtidigt som en måste lyssna och ta del av kompisarnas åsikter för att inte tappa den röda tråden som skall finnas med genom hela arbetets gång. Storyline.se beskriver detta arbetssätt som praktiskt för både barn och pedagoger, de arbetar och formar det tillsammans. Vilket leder till att barnen själva kan påverka sin kunskap och på så vis stärker det barnen genom att vara aktiva och delaktiga i arbetet. Arbetet med storyline är lärarstyrt men utgår ifrån barnen och deras förkunskaper.

När vi planerade vår storyline så var vår tanke att stärka barnens kunskap om ekologisk hållbarhet.  Och sedan belysa ämnet källsortering då vi ansåg att många barn i den svenska förskolan redan har förkunskap om de olika materialen, men kanske inte helt var och hur de skall sorteras.  Genom att prata om källsortering, hur den ser ut i andra delar av välden och vad som sker om sopor och olika material lämnas kvar ute i naturen gör att barnen får en förståelse de andra delarna i hållbar utveckling, ekonomisk och social hållbarhet. Jag anser att det är viktigt att barn redan i tidig ålder tar ansvar och förstår innebörden av att källsortera, att de utgör en viktig del i den hållbara utvecklingen. Björklund (2014) nämner att en viktig del i lärande för hållbar utveckling är att synliggöra barens egna reflektioner om ämnet, lyssna på deras åsikter och utmanar deras sätt att tänka. Förhoppningsvis leder det till en ökad förståelse för hur vi vill leva och hur vår framtid skall se ut, därför bör dessa tankar genomsyra hela verksamheten så att de inte bara blir tomma ord för barnen. För då anser jag att vi som pedagoger har misslyckats, ”barn gör inte som vi säger utan gör som vi gör”, därför är vikten av pedagogens egna förhållningssätt viktigt i arbetet med hållbar utveckling. 

Det som jag uppskattade mest med storyline var arbetet med nyckelfrågorna, genom att aktivt samtala om dessa med barnen ger dem inflytande i hur berättelsen skall formas. Det finns inga  förutbestämda eller rätta svar, något som gör arbetet mycket spännande. Arbetet med storyline leder till kreativitet och nyfikenhet, något som jag anser vara det allra viktigaste i förskolan. 

Taggelitagg, ha en fin dag önskar Rebecka & Sigge!

Tillfälle 5

Taggeli Tagg!

Tillsammans med barnen funderar vi kring nyckelfrågorna:
Vad hade hänt om skräpet legat kvar i naturen?

Kan skräpet försvinna av sig själv? I så fall hur?

Hur lång tid hade det tagit om skräpet skulle försvinna av sig själv?

För att på ett konkret sätt synliggöra förmultningsprocessen för barnen avvänder vi oss av en förmultningsplanka. Vi låter barnen välja ett antal skräpartiklar i olika material som vi spikar fast på en planka som vi sedan gräver ner på förskolans gård. Samtidigt pratar vi om att det är dags för igelkottarna att gå i ide och att plankan ska vara nergrävd ända till våren när det är dags för igelkottarna att vakna. Uppgrävningen på vårkanten ser vi som en high point och ett tillfälle för tillbakablick och reflektion.Vi anser att genom att använda en förmultningsplanka ges det möjlighet till utforskande och en mer djupare förståelse för hur skräpet i vår närmiljö påverkar djur och natur.

Genom att låta barnen möta djur och natur och på ett konkret sätt få uppleva vad som händer och vad som inte händer med skräpet som blir kvar i naturen, hoppas vi på att skapa erfarenhet hos barnen och en möjlighet att själva kunna påverka sin vardag. Björklund (2014) beskriver hur man genom att forma möten mellan barn och natur skapar en relation med naturen som i sin tur bidrar till ett värnande beteende.

Tillfälle 4

TaggeliTagg!

Vi tar med barnen till återvinningsstationen för att sortera och slänga skräpet vi samlat ihop i igelkottarnas hem.

Nyckelfrågorna vi utgår ifrån är:

- Vad gör vi med skräpet?

- Vad händer med skräpet sen?

På återvinningsstationen diskuterar vi först med barnen om vad en återvinningsstation är, hur man gör där och vart skräpet tar vägen sen. Utifrån diskussionen med barnen får de sedan, utefter deras olika resonemang för hur vi ska sortera skräpet, lägga skräpet i rätt container.

Vi diskuterade och funderade vidare i samspel med barnen om vad som händer när containarna är fulla med återvinningsmaterial. Då vi kom fram till att det som återvinns blir sedan nya produkter som vi har nytta av. Materialet i produkter som glas, plast och papper kan bli nya andra produkter av samma material. Exempelvis en tidning som återvinns kan sedan bli en kartong.

Björklund (2014) betonar vikten av att barn tidigt lär sig att sortera och återvinna på grund av att det då blir en vardag för dem, men det är också viktigt att vi förmedlar vikten av att sortera, varför och vad som händer med skräpet sen. På grund av detta ser vi det som en viktig del att lära barnen på förskolan eftersom vi har som uppdrag i läroplanen att "hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö" (Skolverket, 2010), som vi nämnt tidigare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillfälle 3

Taggeli Tagg!


Idag när barnen skulle kika till igelkottarna upptäckte de något konstigt! I igelkottarnas hem låg det slängt en massa skräp.


Nyckelfrågorna vid detta tillfälle blev därför:
Vem har slängt skräpet här?
Vart kommer skräpet ifrån?
Hur ska igelkottarna få bort skräpet?

Det är viktigt att vi arbetar för att barnen får lära sig att respektera djuren och miljön genom att inte slänga skräp i naturen. Björklund (2014) skriver till exempel att "Miljön och respekten för vår gemensamma miljö har länge varit en del av utbildningssektorns övergripande mål" (s.23). . Björklund skriver också att det är av vikt att göra barnen delaktiga, få dem att känna ansvar och att de kan påverka. Detta ges barnen möjlighet till genom att vi diskuterar nyckelfrågorna och att de får kännedom om vad som hör hemma i naturen genom källsortering.

                       

Andra tillfället

TaggeliTagg!

 Barnen har nu bekantat sig med Hållger och skapat vänner till honom. Vid dagens tillfälle får barnen skapa ett hem till Hållger och vännerna.

 Med barnen funderar och diskuterar vi kring nyckelfrågorna:
Var bor igelkotten
Vad betyder det att gå i ide?
Varför går igelkotten i ide?

I Läroplanen för förskolan kan man läsa att  "Barnen kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter." (s. 6 Skolverket, 2010). Genom att barnen får skapa en värld och ett hem till igelkottarna får de här möjlighet till att uttrycka sina erfarenheter kring hur skogen ser ut.

Arbetsplanering

TaggeliTagg!

Kort fakta om vårt Storyline arbete:

Tid: Nutid.
Plats: Skogen/ängen.
Karaktärer; Hållger och hans vänner - sex igelkottar.
Händelser: Skapande av igelkottar, hjälpa Hållger att få bort skräpet på ryggen, skapa världen, städa världen, återvinning, godnatt igelkottar - förmultningsplanka.


Våran tidsplanering:

17/12: Samla material, idéer och fakta.
18/12: Planering av Storyline, gjort planeringsschema. 
20/12: Skapade igelkottar.
22/12: Skapade världen.
23/12: Fortsatt skapande av världen, fotograferat.
28/12: Fortsatt arbete/planering av Storyline.
29/12: Fortsatt arbete/planering av Storyline.
4/1: Fortsatt arbete/planering av Storyline.
7/1: Planering inför redovisning.


Taggiga julhälsningar! /Hållger

Tillfälle 1

TaggeliTagg!

Vi började med att samla barnen för att visa ett brev vi fått till förskolan. Det var Hållger igelkott som hade skickat brevet till barnen där det stod:

TaggeliTagg alla Barnen!

Mitt namn är Hållger och jag bor i skogen. Jag är ett djur med taggar på ryggen, kan ni gissa vem jag är?

Snart är det vinter och vi igelkottar sover HELA vintern! Vi brukar sova under en lövhög men när jag skulle samla ihop mina löv märkte jag en konstig sak, något stort har fastnat på mina taggar och jag kan inte få bort det! Skulle ni barn kunna hjälpa mig att hitta några igelkottsvänner som kan hjälpa mig?

Taggiga hälsningar Hållger

Efter brevet ställde vi nyckelfrågorna:

- Vad är en igelkott? 

- Hur ser den ut? Varför har den taggar? 

- Vad äter igelkotten?

Barnen skapade var sin igelkottsvän till Hållger som kunde hjälpa honom att lösa sitt problem.

Björklund (2014) beskriver att när vi arbetar med lärande för hållbar utveckling i förskolan är det bra att använda sig av djur i ett projekt på grund av att det oftast finns tillgängligt i verksamheten. Vi tolkar detta som att barn i relation till djur på så vis kan koppla egna tankar och erfarenheter till varför det är viktigt att arbeta med hållbar utveckling. Vi upplever att barn har lätt för att visa empati och omsorg till djur eftersom att det är en levande varelse, samt att barn ofta är intresserade av och bryr sig om djur.

Hållger med skräpet på ryggen!

Hållger och hans nya vänner!