Mina
reflektioner kring storyline som pedagogisk metod i förskolan är att jag
upplever detta som ett arbetssätt där barnen är delaktiga genom hela arbetet
och att det är deras fantasi och kreativitet som styr hur storylineen
utvecklas. Barnens tankar och funderingar blir centrala för att föra arbetet
framåt, vilket jag anser som att barnen blir mer intresserade och nyfikna på
arbetet som pågår på förskolan och att de blir mer engagerade och delaktiga i
arbetet. Genom att arbeta med storyline på förskolan upplever jag det som att
man som pedagog kan fånga barnens intresse då man kan arbeta med flera olika
ämnen inom storyline. Det valda ämnet att arbeta med kan bli intressantare för
barnen då de är delaktiga och ges möjlighet att dela med sig av sina tankar och
sin kreativitet. Jag upplever det positivt att arbeta med storyline i förskolan
då pedagogerna kan välja ett ämne att arbeta kring och sedan är det barnen som
blir huvudpersonerna i arbetet, då det är de som får skapa de olika delarna som
ingår i storylineen. Nyckelfrågorna pedagogerna använder sig av i arbetet ger
barnen möjlighet att problematisera och reflektera kring sin egen kunskap om
det valda ämnet, men även möjlighet att utveckla nya kunskaper och erfarenheter
kring ämnet. Enligt Björklund (2014) ska frågor som ställs av pedagogen ge
barnen möjlighet att utvecklas istället för att begränsa och hindra barnet i
dess egna tänk. Nyckelfrågorna i storyline ger även barnen möjlighet att
diskutera och samspela med varandra för att vidareutveckla sin egen kunskap,
samt för att få storylinearbetet att gå framåt. Enligt Storyline (u.å) anses
samspelssituationerna och interaktionen mellan barnen som viktiga tillfällen
för att utveckla kunskapen hos den enskilde individen.
Som
pedagog skulle jag använda mig av detta arbetssätt ute i verksamheten då jag
upplever det som ett arbetssätt där barnen är i fokus och barnen ges möjlighet
till utveckling. I arbetet ingår samspelssituationer och estetiska arbetssätt,
där barnen även ges möjlighet att utvecklas som individ, vilket Karlsson (2014)
betonar som viktigt då hon menar på att barn i samspel med andra barn kan
utvecklas som individ och bli stärkt i sig själv. Detta gör att jag upplever det
som ett positivt arbetssätt. Flera olika strävansmål från läroplanen
(Skolverket, 2010) kan arbetas med i storylinearbetet oavsett vilket ämne man
har valt till sin storyline och i läroplanen kan man läsa att förskollärare ska
ansvara för ett demokratiskt arbetssätt som barnen bli aktivt delatagande i. I
storylinearbetet är barnen delaktiga och med hjälp avdemokrati får de komma på
olika lösningar och idéer som för storylineen vidare.
Mina
tankar kring mitt egna lärande kring storyline är att jag nu har lärt mig ett
arbetssätt som jag upplever att jag kan använda i förskolan. Innan har jag
aldrig hört talats om storyline, så det var intressant och lärorikt att få
kunskap om detta arbetssätt. Genom att arbeta med hållbar utveckling genom
storyline har jag fått ett positivt intryck kring hur jag kan arbeta med detta
ute i verksamheten. Jag har även utvecklat mitt egna lärande genom att få ta
del av de olika metoderna som ingår i storylinearbetet, till exempel hur
nyckelfrågor kan användas och hur man som pedagog kan ge barn möjlighet att
utveckla sin fantasi och kreativitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar