Innan kursen hade jag aldrig hört talas om att arbeta efter en
storyline tidigare. När jag sedan läste att i en storyline så utgår man alltid
från barnens förkunskaper för att sedan utmana och bearbeta dessa genom
berättelsen man skapar tillsammans så tyckte jag att detta arbetssätt verkade
perfekt att använda sig av i förskolans arbete. Att storyline inte bara är ett
arbetssätt utan också ett förhållningsätt till inlärning där man ser på barnet
som kompetent och som en resurs i arbetet övertygade mig bara starkare (storyline.se) .
Min upplevelse av att arbeta med storyline i den här kursen är att det
var ett roligt arbetsätt men samtidigt svårt när vi inte genomförde det med
barn som förde berättelsen framåt naturligt. Läser man beskrivningen av vad
storyline innebär står det bland annat att ”eleverna sitter
inte passivt och lyssnar utan deltar aktivt i arbetet” (storyline.se). Däremot är storyline något som jag själv
garanterat kommer välja att arbeta efter med barnen i framtiden! Genom att få ”prova på” arbetssättet utan barn
fick jag upp ögonen för det och hann lära mig hur det fungerar vilket jag
uppskattar. Som vi alla vet så blir arbeten i förskolan med barnen oftast inte
som man planerade det hela från början. Detta är ytterligare en anledning till
att jag tycker arbetsättet passar så bra in i förskolan då det faktiskt är
barnen som för arbetet framåt.
I läroplanen för förskolan 98 (skolverket, 2010) kan man bland annat
läsa att ”förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett
demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar” (s.8) och att ”förskolan ska
sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
att leka och lära” (s. 9). Dess två mål anser jag att man uppfyller genom att
arbeta med en storyline! Genom att man använder sig av karaktärer som barnen
kan leva sig in i så är min tanke att man kan få de flesta barn att utveckla
sin förmåga att leka.
/ Ida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar