Rebeckas
reflektion
För mig var arbetssättet
med storyline helt nytt, till en början kändes det lite rörigt,många delar som samverka samtidigt. Men när den röda tråden väl var på plats
i vår storyline så uppskattade jag upplägget och tillvägagångssättet med det.
Kändes som en härlig kreativ frisk fläkt som erbjöd många möjligheter till
lärande. Det jag har lärt mig under mina VFU- perioder är att planerade arbeten
tillsammans med barn inte alltid blir som en tänkt sig. Så varför inte köra på
känsla redan på en gång och se hur arbetet formas! Med de sagt så kan jag absolut se mig själv arbeta med
storyline som metod i mina framtida temarbeten på förskolan, jag anser att det
upplevs som roligt både för mig som pedagog och barnen, nytänkande och kreativt
och en plattform där alla är delaktiga och får göra sin röst hörd. Läroplanen för förskolan
(Skolverket, 2010) lägger vikt vid att låta barnen ha inflytande i
verksamheten. Och det kopplar jag till en viktig del av arbetet med hållbar
utveckling som Björklund (2014) nämner nämligen, demokrati. Därför menar jag
att i arbetet med storyline ger barnen möjlighet till att göra sin röst hörd och
vara med och förändra, samtidigt som en måste lyssna och ta del av kompisarnas
åsikter för att inte tappa den röda tråden som skall finnas med genom hela
arbetets gång. Storyline.se beskriver detta arbetssätt
som praktiskt för både barn och pedagoger, de arbetar och formar det
tillsammans. Vilket leder till att barnen själva kan påverka sin kunskap och på
så vis stärker det barnen genom att vara aktiva och delaktiga i arbetet.
Arbetet med storyline är lärarstyrt men utgår ifrån barnen och deras
förkunskaper.
När vi planerade vår
storyline så var vår tanke att stärka barnens kunskap om ekologisk hållbarhet. Och sedan belysa ämnet källsortering då vi
ansåg att många barn i den svenska förskolan redan har förkunskap om de olika
materialen, men kanske inte helt var och hur de skall sorteras. Genom att prata om källsortering, hur den ser
ut i andra delar av välden och vad som sker om sopor och olika material lämnas
kvar ute i naturen gör att barnen får en förståelse de andra delarna i hållbar
utveckling, ekonomisk och social hållbarhet. Jag anser att det är viktigt att barn
redan i tidig ålder tar ansvar och förstår innebörden av att källsortera, att
de utgör en viktig del i den hållbara utvecklingen. Björklund (2014) nämner att
en viktig del i lärande för hållbar utveckling är att synliggöra barens egna
reflektioner om ämnet, lyssna på deras åsikter och utmanar deras sätt att
tänka. Förhoppningsvis leder det till en ökad förståelse för hur vi vill leva och
hur vår framtid skall se ut, därför bör dessa tankar genomsyra hela verksamheten
så att de inte bara blir tomma ord för barnen. För då anser jag att vi som pedagoger
har misslyckats, ”barn gör inte som vi säger utan gör som vi gör”, därför är
vikten av pedagogens egna förhållningssätt viktigt i arbetet med hållbar utveckling.
Taggelitagg, ha en fin dag önskar Rebecka & Sigge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar